VILKEN TYP AV LÖPSKO SKA JAG HA?

Den klart viktigaste prylen för en löpare är skorna. Valet av skor beror på bakgrund, ändamål, fotens anatomi, löpsteg och olika personliga preferenser som exempelvis utseende. Du ska inte underskatta vikten av att springa i en sko som du tycker är snygg!

Springer du två gånger i veckan eller mer lönar det sig definitivt att variera mellan ett par olika modeller. De flesta skor håller länge, betydligt längre än de 100 mil som många försäljare säger.

Generellt bör du inte springa med skor med för mycket drop, alltså höjdskillnaden mellan häl och tå. Det förtar en del av löpkänslan och kan påverka tekniken negativt, delvis eftersom du riskerar att i huvudsak landa på hälen. De flesta skor har mellan 0 och 12 mm drop.

Vissa trivs med 8 mm drop, vissa med 4 mm och vissa med 0 mm. Generellt kan löpare med god vana och bra teknik springa i tunnare skor och i skor med mindre drop jämfört med mindre erfarna löpare.

Det finns många varianter av löpskor, här kommer fyra varianter som kanske kan passa dig.

Allroundskor
Springer du på alla möjliga pass på en rad olika underlag kan det vara lämpligt med en inte allt för tunn allroundsko, eller mängdsko som det också kallas. Bara för att det är relativt mycket dämpning i en sko behöver den inte ha proneringsskydd. Även om du pronerar är det sällan nödvändigt med så mycket proneringsskydd som många modeller av mängdskor erbjuder.

Trailskor
Om du främst håller till på små stigar lämpar sig ett par trailskor med rejält mönstrad sula. På stig bör du ha tunna skor för att minska risken att vricka fötterna. Det är också ett utmärkt sätt att träna foten och fotledens små muskler. Många trailskor kommer med Gore-Tex, vilket är ett vattenavvisande membran och en trevlig funktion blöta och kyliga höstdagar. Problemet med Gore-Tex är att det inte andas så bra, så många föredrar att springa utan Gore-Tex för att slippa att svettas. Vissa trailskor har metalldubbar, vilket gör de lämpliga för löpning på vinterväglag. Springer du på vintern kan du också använda halkskydd eller själv dubba ett par vanliga löpskor.

Barfotaskor
Skor med minimal dämpning, där sulan kan vara så tunn som 3 mm, kallas ibland barfotaskor. Ska du springa i barfotaskor så var försiktig och inled med promenader och korta löpturer på mjukt underlag på max 20 minuter. Många har blivit skadade av en alltför optimistisk start i barfotaskor. Vill du inte springa i barfotaskor kan du använda dem som vardagsskor på sommaren för att stärka fotlederna och fotens alla små muskler.


Maxdämpade skor

Bor du mitt i en stad eller av annan anledning springer på hårt underlag kan så kallade maxdämpade skor med extra tjock sula vara en smart investering. Löpkänslan i ett par skor med mycket dämpning är sällan densamma som att springa i tunna skor, men står det mellan överbelastade ben och försämrad löpkänsla så bör valet vara tämligen enkelt. Många håller sig skadefria i dessa typer av skor.

Tävlingsskor
Siktar du på Kretsloppet eller andra stadslopp så kan tävlingsskor vara en bra investering. De påminner ofta om allroundskor, med den tydligaste skillnaden i mindre dämpning och lägre vikt. Du kommer känna dig snabbare med ett par lättare skor och kanske kommer du också kapa ett par sekunder per kilometer. Men var försiktig med att träna och tävla i tunna skor så du inte blir skadad. Det brukar framförallt vara vaderna som tar stryk.

Relaterade artiklar

STYRKETRÄNING FÖR LÖPARE
Genom att stärka kroppen med styrketräning och spänstträning kan du få ett bättre löpsteg och minska risken för skador. Här kommer några exempel på övningar.

Läs hela artikeln



 
SPRING DIG STARK MED MOTSTÅND
Det finns många fördelar med att lägga påmotstånd i konditionsträningen, något som oftabygger mer specifik och användbar styrka än vad du kan uppnå genom traditionell styrketräning. Som löpare kan du exempelvis inkludera styrketräning i dina konditionspass genom att springa backintervaller eller träna med barnvagn.

Läs hela artikeln



 
HITTA RÄTT FREKVENS
Löpning är ingen tekniksport. Du behöver vanligtvis inte lägga lika mycket tid och energi på teknikträning som i till exempel simning och längdskidåkning. Men visst kan du göra förbättringar genom att ta en hjälp av en duktig instruktör. En stor del av nyckeln till bra teknik sitter i stegfrekvensen.

Läs hela artikeln

VAD KRÄVS DET FÖR EN BRA TID PÅ MILEN?
Många motionärer har som målsättning att kunna springa en mil. Andra vill få en bra tid och slå personbästa. Här kommer några tips på hur du som ambitiös löpare lyckas pressa tiden på milen i stadsmiljö.

Läs hela artikeln

VAD KRÄVS FÖR EN BRA TID PÅ HALVMARATHON?
Fördelen med halvmarathondistansen är att kravet på fart är lägre än 10 km och det är inte så långt som ett marathon. Här kommer några tips på hur du förbättrar dig på ett 21 km-lopp i stadsmiljö.

Läs hela artikeln